Monthly Archives: april 2021

Det rasslar under bilen av torra grässtrån och en del ungt björksly, när jag kör försiktigt fram på den smala skogsvägen. Plötsligt dunkar det till under bilen, det fortsätter med ett kort skrapande ljud och sedan fortsätter rasslandet.

Fyrhjulsdrift har vi på den nyinförskaffade Volvon, men vad hjälper det när någon tidigare ägare har sänkt den så lågt, att minsta lilla sten eller upphöjning, går i hasplåtarna eller de utstickande bultarna på avgasröret?

It rattles under the car of dry blades of grass and some young birch bushes, as I drive carefully on the narrow forest road. Suddenly there is a thump under the car and it continues with a short scratching sound and then the rattling continues.

We have four-wheel drive on the newly acquired Volvo, but what good is it, when some previous owner has lowered it so low that the slightest stone or elevation goes in the skid plates or the protruding bolts on the exhaust pipe?

Kliver ut bilen vid vägs ände och snön faller tung ner runt omkring mig. Någon knapp plusgrad i luften gör att snön blir tung och blöt och den fastnar och bildar högar på trädens grenar.

Allt känns grått och still runt mig när jag tar fram kameran och stativet och kliver iväg mot klipporna vid vattnet.

Steps out of the car at the end of the road and the snow falls heavily around me. A slight degree of plus in the air makes the snow heavy and wet and it sticks and forms piles on the branches of the trees.

Everything feels grey and still around me when I take out the camera and the tripod and step away towards the cliff by the water.

Stöter på några döda träd med grenarna fulla med snö och försöker hitta mönster i virrvarret av grenar. Tar mig vidare ut mellan färre och färre tallar och ju mindre tallarna bli desto mer tilltar vinden.

Den blåser tunga snöflingor i ansiktet på mig och jag måste vara snabb med trasan, när jag väl har valt ett motiv och ska trycka av, innan linsen är blöt av snöflingor igen.

Encounter some dead trees with branches full of snow and try to find patterns in the tangle of branches. Takes me further out between fewer and fewer pines and the smaller the pines become, the more increases the wind.

It blows heavy snowflakes on my face and I have to be quick with the cloth, once I have chosen a motif and have to press the shutter button, before the lens is wet with snowflakes again.

Hittar mina favoritträd och letar efter gamla kompositioner och vinklar, för att se om det händer något när det finns en massa snö med i bilden. Vissa blir intressanta medan andra helt tappar spänningen.

Hittar även nya vyer som inte har fungerat tidigare. Snön skapar kontrast och lyfter fram den mörka klippan och tallarnas spretande grenar och barr.

Find my favorite trees and look for old compositions and angles, to see if something happens when there is a lot of snow in the picture. Some become interesting while others completely lose the tension.

Also finds new views that have not worked before. The snow creates contrast and bring out the dark cliff and the spreading branches and needles of the pines.

Snön sätter sig på linsen och jag försöker hinna med och torka med trasan. Blåsten tränger kylan och fukten innanför jackan och jag söker mig in till lä i skogen och letar andra, mindre väderutsatta, motiv.

The snow settles on the lens and I try to catch up and dry with the cloth. The wind pushes the cold and the moisture inside the jacket and I seek refuge in the woods and look for other, less weather-exposed, motives.

Hemma, stirrandes på dataskärmen, försöker jag hitta något bland alla gråa bilder. Svartvitt eller färg? Mer kontrast eller mindre? Letar på nätet för att försöka förstå mitt bildbehandlingsprogram Raw Therapee bättre.

Hittar en video om att jobba med svartvita bilder med inte allt för bra ljud, men jag börjar testa mig fram, vilket bilderna i dagens blogg får symbolisera. Letar mig fram till Tone Mapping i programmet, för att få mer detaljer i skuggorna och även öka kontrasten.

At home, staring at the computer screen, I try to find something among all the grey pictures. Black and white or colour? More contrast or less? Looking online to try to understand my imaging program Raw Therapee better.

Find a video about working with black and white images with not too good sound, but I start to test myself, which the images in today’s blog may symbolize. Looking for Tone Mapping in the program, to get more details in the shadows and also increase the contrast.

Lägger till Tonkurvan, som jag har hållit mig borta ifrån. Jag har aldrig lyckats få till färgerna med den, men här gav det mer nyanser i gråskalan. Sist klickade jag mig in på Kontrast genom detaljnivåer och den lyfte fram både grenar, barr och snöfall i bilderna. När jag testat tidigare så har resultatet blivit alltför hårt och kantigt och det naturliga har försvunnit i väg någon annan stans, men här passade det!

Adds the Tone curves, which I have stayed away from. I have never managed to get the colours with it, but here it gave more shades in the greyscale. Lastly, I clicked on Contrast by detail levels and it highlighted both branches, needles and snowfall in the pictures. When I tested before, the result has been too hard and angular and the natural has disappeared somewhere else, but here it fit!

Jag utlovade is också, men det kommer i nästa vecka!

I promised ice too, but it’s coming next week!

Jag tog mig ut till Lumparlands nordligaste udde för att se hur fyren där såg ut och det blev en resa i det sista ljuset på dagen.

I went out to Lumparland’s northernmost headland to see what the lighthouse there looked like and it was a trip in the last light of the day.

Molnen ligger, som vanligt denna vinter, tjocka över himlen. Ingen struktur eller form på dem, utan bara ett kompakt tak i grått. Som tur var så hade lite snö fallit, så att en viss kontrast i alla fall finns på marken.

Jag går ner till vattnet och spanar ut över Lumparns gråa yta. Lite kluckande vågor slår mot klipporna, men ingen vind att tala om. Knäpper ihop jackan mot kylan, för att förbereda mig på att stå mer still, i vänta på att kameran ska hinna få in tillräckligt med ljus.

The clouds are, as usual this winter, thick over the sky. No structure or shape on them, just a compact grey roof. Luckily, some snow had fallen, so that a certain contrast is at least on the ground.

I go down to the water and look out over Lumparn’s grey surface. A little gurgling waves hit the rocks, but no wind to speak of. Fastens the jacket against the cold, to prepare me to stand still, waiting for the camera to get enough light.

Scenariot börja i grått, men när jag krånglar mig fram över klipporna mot själva udden och fyren, övergår ljuset mer mot gråblått.

Försöker förutse var jag kanske vill ta en bild, för att inte sätta mina fotspår i snön, mitt i det som var tänkt att vara orört och stilla.

Själva fyren var inte så anslående, men isen som bildats på udden, var mer imponerande och inbjöd mig till krypande på knäna och plaskande i det kalla vattnet. Bra med vattentäta kängor!

The scenario starts in gray, but when I struggle over the rocks towards the cape and the lighthouse itself, the light changes more to gray-blue.

Trying to predict where I might want to take a picture, so as not to put my footprints in the snow, in the middle of what was meant to be untouched and still.

The lighthouse itself was not so striking, but the ice that formed on the headland was more impressive and invited me to crawl on my knees and splash in the cold water. Good with waterproof boots!

Utforskade strandlinjen, men mer åt öster tog klipporna slut och trots det tjocka molntäcket, så trängde solens sista ljus igenom molnen där borta i väster och skapade någon sorts kontrast till det gråblå landskapet.

När solens ljus var helt borta, tog ljusen från Mariehamn över. Det skapade en illusion av att solen fortfarande jobbade där borta i horisonten, på min sista bild på turen, vilket är det översta bilden i denna blogg.

Så nu har förnattens blå ljus tagit över innan det blir svart natt. Natt och natt förresten. Sista bilden tar jag 17:01, innan jag kryssar mig ner mellan tallar och klippskrevor till bilen i det tilltagande mörkret.

Explored the shoreline, but further east the cliffs ended and despite the thick cloud cover, the last light of the sun penetrated the clouds over there in the west and created some kind of contrast to the grey-blue landscape.

When the sun’s light was completely gone, the lights from Mariehamn took over. It created the illusion that the sun was still working over there on the horizon, in my last picture of the trip, which is the top picture in this blog.
So now the blue light of night has taken over before it becomes black night. Night and night by the way. I take the last picture at 17.01, before I cross between pines and crevices to the car in the increasing darkness.

Efter en lång natt i tältets mörker där jag fördrev tiden med att läsa ”Jag kan ha fel” av Björn Natthiko Lindeblad, vilket inte gjorde mörkret mindre mörkt, men han levererar många sanningar, började det ljusna igen vid 10-tiden.

Så jag tog mig ut till vattnet, åt lite frukost på klipporna i skydd för vinden och inväntade mer ljus. Fick lite sällskap av en säl som tittade på mig. För mörkt och för långt bort för att försöka fotografera.

After a long night in the tent’s darkness, where I spent time reading ”I can be wrong” by Björn Natthiko Lindeblad, which did not make the darkness less dark, but he delivers many truths, it started to light up again at 10 o’clock.

So I went out to the water, ate some breakfast on the rocks in protection from the wind and waited for more light. Got some company from a seal who was looking at me. Too dark and too far away to try to photograph.

Solen behagade inte visa sig denna dag heller. Ett tjockare molntäcke än i går från horisont till horisont och samma vind och vågrörelser.

The sun did not want to show itself this day either. A thicker cloud cover than yesterday from horizon to horizon and the same wind and wave movements.

Min plan vara att röra mig fram över klipporna på denna del av ön och se om jag kunde hitta några roliga stenar eller klippor att ta med lång slutartid. Den här bjässen syntes på långt hål, men bäst blev den riktigt nära!

My plan was to move across the cliffs on this part of the island and see if I could find some fun stones or cliffs to take with long shutter speed. This bastard was seen from afar, but the best shot was from really close!

Fler stenar kom i min väg och när solen hade kommit upp en bit så började öarna i horisonten att sväva ovanför vattenytan, som i översta bilden. Har fått lära mig att det beror på att luften och vattnet har olika temperatur och därför bryter ljusstrålarna och man kan se det som är nedanför horisonten. Häftigt!

More rocks came in my way and when the sun had risen a bit, the islands on the horizon began to float above the water surface, as in the top picture. I have been taught that it is because the air and water have different temperatures and therefore the light rays refract and you can see what is below the horizon. Cool!

Kyla, moln och blåst skapade en känsla i bilderna som jag gillar. Det dåliga ljuset gjorde att jag kunde köra med ganska långa slutartider utan gråfilter, som jag ännu inte äger några!

Cold, clouds and wind created a feeling in the pictures that I like. The bad light allowed me to photo with quite long shutter speeds without grey filters, which I do not yet own!

Nu var det slut för denna gång från Simskäla. Nästa vecka kan det bli från Lumpo udd eller Mariehamn… eller Hammarudda… Flera val ser jag, så ni får vänta och se!

Now it is over for this time from Simskäla. Next week it could be from Lumpo cape or Mariehamn … or Hammarudda … I see several choices, so you have to wait and see!