Monthly Archives: december 2020

Vår utflykt runt om på Åland närmar sig sitt slut efter tre väldigt olika dagar. Från igenmulet vidare till uppsprickande och idag klarblå himmel.

Sista utfärden blev till den sydligaste änden man kan nå med bil på Vårdö, nämligen Mickelsö. Om du vill läsa om denna fotoresa från början kan då gå till bloggposten Work with what you have – a trip to Prästgårdsnäset.

Vi hade genom några sökningar på nätet, hittat en vandringsled på Mickelsö som gick upp på en höjd ca 50 meter över havet, benämnd Falkbergen.

Our excursion around Åland is coming to an end after three very different days. From overcast to cracking clouds and today clear blue skies.

The last trip was to the southernmost end you can reach by car on Vårdö, namely Mickelsö. If you want to read about this photo trip from the beginning, you can go to the blog post Work with what you have – a trip to Prästgårdsnäset.

Through some searches on the internet, we had found a hiking trail on Mickelsö that went up to a hill of about 50 meters above sea level, called Falkbergen.

Parkerade med en vy över de stora växthusen och följde de vita markeringarna bort över grusvägen och sedan in i skogen.

Leden går över en ganska tråkig bit mark med gallrad trädplantering och sedan kalhygge på toppen. En liten glimt på vägen är passagen över stenåkern innan man tar sig upp på själva berget. Till kalhyggets fördel kan sägas att utsikten på toppen inte är skymd av särskilt många träd men det är något krångligt att ta sig fram, genom att stigen inte är röjd efter avverkningen.

Parked with a view of the large greenhouses and followed the white markings away over the gravel road and then into the forest.

The trail goes over a rather dull piece of land with thinned tree planting and then clear-cutting on top. A small glimpse on the road is the passage over the stone field before you go up the hill itself. To the clear-cuttings advantage, it can be said, that the view at the top is not obscured by many trees, but it is somewhat difficult to get through, as the path is not cleared after felling.

Kalhyggen och solsken från en klar himmel ger ett utmanande ljus att fotografera i!

Försökte få fram de ensamma tallarna och de raka linjerna. Heliga tal ska ju vara intressant och från en viss vinkel såg tallarna ut som vaktposter. Passande genom att Vårdö har ett namn och historia som vaktpost och alameringsplats med sina vårdkasar.

The clear-cut and sunshine from a clear sky provide a challenging light to photograph in!

Tried to get the lonely pines and the straight lines. Holy numbers should be interesting and from a certain angle the pines looked like sentries. Appropriate in that Vårdö has a name and history as a sentry and alarm place with its hilltop beacons.

Nästa vecka i mina Photographic Steps lutar det åt att det blir något om hamburgare och trevligt umgänge!

En annan sak som gynnade några foton var soldiset som fick de fjärran öarna och skogarna att försvinna på ett tilltalande sätt. Med zoomen på över 100 mm fick jag dimman att hjälpa mig med djupet i bilderna i det ihoptryckta landskapet.

Vandringsleden på ön är ca 4 km och går från färjefästet på Toftö ut till Mickelsö.

Detta blev slutet på vår foto-hemma-expedition för denna gång. Vi hoppas få till en till under mer vinterlika förhållanden men det blir en annan historia!

Another thing that favoured some photos was the sun haze that made the distant islands and forests disappear in an appealing way. With the zoom over 100 mm, I got the fog to help me with the depth of the images in the compressed landscape.

The hiking trail on the island is about 4 km and goes from the ferry berth on Toftö out to Mickelsö.

This was the end of our photo home expedition this time. We hope to get another one in more winter-like conditions, but it will be a different story!

Next week in my Photographic Steps it is likely that there will be something about burgers and nice company!

Efter besök på Prästgårdsnäsets naturreservat, som jag skrev om i förra bloggen, sätter vi oss i bilen och rullar norrut igen. Vi tar vägen över Vandö och förundras över alla människor som lever sina liv i alla möjliga avkrokar på denna vackra ö.

Vårt mål är Dånö i den avlägsna nordvästra delen av Geta, eller rättare sagt ön Gamlan som ligger alla längst ut där vägen tar slut.

Tittar till appen Sun Locator för att se var solen kommer att gå ner i kväll och jämför med finska Lantmäteriverkets ypperliga karta på nätet. Jag kan verkligen rekommendera deras sida Kartplatsen för en lätthanterlig karta över Finland. Jämför även med Googles satellitbild för att se var det finns klippor att fota ifrån, så man inte hamnar mitt i skogen, när man vill ha en vy ut över havet!

After a visit to Prästgårdsnäset’s nature reserve, which I wrote about in the previous blog, we get in the car and roll north again. We take the road across Vandö and marvel at all the people who live their lives in all possible nooks and crannies on this beautiful island.

Our destination is Dånö in the far northwestern part of Geta, or rather the island Gamlan which is located where the road ends.

Looking at the Sun Locator app to see where the sun will go down tonight and compare with the Finnish National Land Survey’s excellent map online. I can really recommend their page ”Kartplatsen” for an easy-to-use map of Finland. Also compare with Google’s satellite image to see where there are rocks to shoot from, so you do not end up in the middle of the forest, when you want a view out over the sea!

Upptäcker att vi är tvungna att gå 2,5 km för att komma ut till Gamlan, så det är bara att slänga upp stativet på axeln och knata iväg! Men det bli en trevlig promenad tillsammans på den ringlande grusvägen.

Vi orienterar fel ute på Gamlan och hamnar på fel väg men hittar en stig som går åt rätt håll genom skogen. Tar oss genom gran- och tallskog och sedan upp på det genombrutna berget och får sicksacka oss fram mellan vindpinade tallar och skrevor som hindrar vår väg.

Ett kaotiskt landskap innan man kommer upp på bergets krön. Där har inlandsisen rundat hällarna istället för att bryta isär dem. Det är lite lättare att ta sig fram och vyn mot havet öppnar upp sig ovanför talltopparna som växer i branten ned mot havet.

Discover that we have to walk 2.5 km to get out to Gamlan, so all you have to do is throw the tripod on your shoulder and crawl away! But it will be a nice walk together on the winding gravel road.

We orientate wrong out on Gamlan and end up on the wrong road but find a path that goes in the right direction through the forest. Takes us through spruce and pine forest and then up the pierced mountain and has to zigzag us between windswept pines and crevices that hinder our path.

A chaotic landscape before reaching the top of the mountain. There, the ice sheet has rounded the slabs instead of breaking them apart. It is a little easier to get there and the view towards the sea opens up above the pine tops that grow on the steep down towards the sea.

Solen börjar gå ner precis när vi anländer, för det tog lite mer tid än vi tänkt att komma fram.

Far fram och tillbaka som vanligt på en ny plats men tar inte så mycket bilder som jag brukar, för jag hittar inga bra kompositioner. Inser att jag gillar att vara närmare vattnet när jag fotar. Att vara så här långt upp skapar ett landskap som jag har svårt att hitta kompositioner i. Gillar att vara närmare för att hitta detaljer som jag kan lyfta fram, istället för dessa breda vyer där jag behöver hitta mönster och linjer att följa. Svårt men bra träning!

När solen försvunnit bakom både moln och horisont trevar vi oss i mörkret tillbaka till bilen. Det blev en månskenspromenad när vi väl kom ut ur skogen, vilket underlättade för oss genom att månen lyste vår väg i den begynnande natten.

The sun starts to set just as we arrive, because it took a little longer than we intended to arrive.

Goes back and forth as usual in a new place but does not take as many pictures as I usually do, because I can not find good compositions. Realize that I like to be closer to the water when I take photos. Being this far up creates a landscape that I have a hard time finding compositions in. I like to be closer to finding details that I can highlight, instead of these wide views where I need to find patterns and lines to follow. Difficult but good training!

When the sun has disappeared behind both clouds and the horizon, we grope our way back to the car in the dark. It was a moonlight walk which made it easier for us by the moon shining our way in the beginning night.

Efter en skön natts sömn tar vi oss upp tidig i mörkret och lastar in oss i bilen igen för att fånga soluppgången på andra sidan Åland! Bra med en liten ö så man kan få båda!

Återigen ett stirrande på solappar och kartor. Hittar en sträcka vid Mångstäkta som kan fungera som utsiktspunkt.

Väl framme får vi ännu en gång kämpa med den åländska terrängen. Även här är berget sönderbrutet i mindre, men svårforcerade, raviner och vindpinade tallar man får runda. Genom att inlandsisen här gick ut mot havet istället för in ifrån havet, är hela branten söndertrasad och ganska brant.

Vi får klättra bitvis, vilket är krångligt med ett stativ över axeln men tillslut är vi framme och blickar ut över havet och Vårdö.

Inser raskt att solen kommer att få kämpa med molnen som hänger över hela himlen. Det finns en glipa men den kan lika gärna gå igen innan solen hinner upp.

After a good night’s sleep, we get up early in the dark and load ourselves into the car again to catch the sunrise on the other side of Åland! Good with a small island so you can get both!

Again a stare at sun apps and maps. Finds a section at Mångstäkta that can serve as a vantage point.

Once there, we once again have to fight with the Åland terrain. Here, too, the rock is broken into smaller, but difficult to climb, ravines and windswept pines you have to get around. Because the ice sheet here went out to sea instead of inland, the whole slope is torn and quite steep.

We have to climb a bit, which is complicated with a tripod over the shoulder, but in the end we are there and look out over the sea and Vårdö.

Quickly realizes that the sun will have to contend with the clouds that hang over the entire sky. There is a gap but it can just as easily merge before the sun rises.

En liten glipa syns mellan land och moln och solen tittar upp några minuter innan den försvinner upp i molnhavet.

Det blir några bilder med fint ljus men åter har jag svårt att hitta kompositioner som känns tilltalande. Det blir många bilder på ingenting.

När dagsljuset har kommit tillbaka sätter vi oss ner och äter vår råa frukost av frukt och nötter. Njuter av den stilla morgonen och tråcklar oss sedan tillbaka till bilen genom den något krävande, kuperade hällmarksskogen.

När vi stod och tittade ut mot Vårdö blev vi sugna på att ta oss över med färjan och kanske fortsätta upp till Simskäla?

A small gap can be seen between land and clouds and the sun looks up a few minutes before it disappears into the cloud sea.

Capture some pictures with nice light but again I have a hard time finding compositions that feels appealing. There are many pictures of nothing.

When daylight has returned, we sit down and eat our raw breakfast of fruit and nuts. Enjoying the quiet morning and then trampling us back to the car through the somewhat demanding, hilly flat rock forest.

When we stood and looked out towards Vårdö, we began thinking of the idea to take the ferry over and maybe continue up to Simskäla?

Så blev det! Vi for till Simskäla men det får bli nästa bloggpost. Här några fler bilder.

So we did! We went to Simskäla but about that in the next blog post. Here are some more pictures.

Efter vissa påtryckningar och framkastande av idéer på upplägg från min fru (som inte tycker att jag tar mitt fotograferande på tillräckligt stort allvar, utan prioriterar andra före mig själv) så kom vi iväg på en tredagars fotoresa över Åland. Jag ville se platser på Åland som jag inte sett ännu och frugan Therese ville testa om hon kunde arbeta på resande fot.

Vi fyllde bilen med campingutrustning samt frukt och grönsaker. Tanken var att lägga så lite tid på tillagning av mat som möjligt, därav blev konceptet raw food, alltså rå mat som inte behövde värmas upp. En rejäl kasse med frukter, nötter och grönsaker fick följa med i bilen helt enkelt.

After some pressure and coming up with ideas from my wife (who does not think I take my photography seriously enough, but prioritizes others before myself), we set off on a three-day photo trip across Åland. I wanted to see places on Åland that I had not seen yet and my wife Therese wanted to test if she could work on the go.

We filled the car with camping equipment as well as fruit and vegetables. The idea was to spend as little time on cooking as possible, hence the concept of raw food, ie raw food that did not need to be heated. A hefty bag of fruits, nuts and vegetables was put in the car.

Så nu är vi på väg. Sitter i bilen och kör norrut mot vårt första mål Dånö uppe i Geta. Jag kommer på att vi fick tips om ett naturreservat nästan mitt på fasta Åland vid Pålsböle och Åland Folkhögskola.

Vi svänger av och letar oss fram på de krokiga vägarna som går över ett kulligt landskap med insprängda gårdar.

Vid folkhögskolan parkerar vi och hittar stigen till naturreservatet, som börjar vid en port byggd av lastpallar på skolområdet. Början av stigen sammanfaller med skolans konststig, så vi får betrakta några konstverk innan vi lämnar skolområdet och kommer ut till en grusväg som tar oss fram till reservatet.

So now we’re on our way. Sitting in the car and driving north towards our first destination Dånö up in Geta. I remember that we received tips about a nature reserve almost in the middle of mainland Åland at Pålsböle and Åland Folk High School.

We turn off and look for our way on the crooked roads that go over a hilly landscape with inlaid courtyards.

At the folk high school we park and find the path to the nature reserve, which starts at a gate built of pallets on the school grounds. The beginning of the path coincides with the school’s art path, so we get the opportunity to look at some works of art, before we leave the school area and come out to a gravel road that takes us to the reserve.

Ljuset är tråkigt grått med en igenmulen himmel utan sol. Kan fungera för vissa bilder men jag hade egentligen ingen plan, utan vi ville mest reka området och se hur det såg ut.

Dagens mål var att fång kvällssolen från Dånö, men nu var det bara eftermiddag, så vi hade tid att göra en avstickare.

Området heter Prästgårdsnäset och är ett betat område med nästan bara lövträd. Flera stora ekar finns att betrakta och mycket hasselbuskar. En del stormfällda träd ligger som kala skelett bland hasselsnåren. Rester sedan stormen Alfrida drog fram i januari 2019. Man ser att det har vart fler på kala stubbar och ordnade travar av stock som är utspridda på området.

The light is dull grey with a cloudy sky without sun. Can work for some pictures but I really had no plan, we mostly wanted to reconnoitre the area and see what it looked like.

Today’s goal was to catch the evening sun from Dånö, but now it was only afternoon, so we had time to make a detour.

The area is called Prästgårdsnäset and is a grazed area with almost only deciduous trees. There are several large oaks and lots of hazel bushes. Some storm-felled trees lie like bare skeletons among the hazel bushes. Remains since storm Alfrida pulled out in January 2019. It can be seen that there have been more on bare stumps and arranged stacks of logs scattered in the area.

När jag tittar tillbaka på mina bilder så hittar jag inget som är så där super, så där så att ögat fastnar direkt och jag bara vill köra bilden genom Raw Therapee så fort som möjlig, för att få se den i full potential.

Men jag är ju i mina Photographic Steps, så jag antar utmaningen och går igenom bilderna flera gånger och hittar tillslut dessa som jag tycker passar i svartvitt.

Fick mer träning och insikt i vad man kan göra i Raw Therapee genom att inte bara strunta i dessa bilder utan tvinga mig att hitta något som kan bli intressant och jobba aktivt med dem.

When I look back at my pictures, I find nothing that is so super, so good that the eye gets stuck immediately and I just want to run the picture through Raw Therapee as fast as possible, to see it in full potential.

But I’m in my Photographic Steps, so I accept the challenge and go through the pictures several times and finally find these that I think fit in black and white.

Got more training and insight into what to do in Raw Therapee by not only ignoring these images but forcing me to find something that could be interesting and work actively with them.

Vi följer stigen på ca 2 km runt området och kikar in bland hasselsnåren för att hitta något fotografiskt.

På våren är marken täckt av ett hav av blommor. Tydligen har man hittat runt 200 arter som gynnats av den kalkrika, betade marken. Men idag känns det verkligen att allt börjar gå till vila inför vintern och det blir lite melankoliskt att vandra mellan tjocka stammar och tunnare buskar som inte ännu har slagit om till höstfärger, utan är klädda i sin nu slitna sommarkostym.

Efter någon timmes strövande i området tycker vi att vi har sett och fotat det vi vill och vi är redo för att ta oss upp till Dånö. Så fortsättningen av resan kommer i nästa blogginlägg!

Vill du veta mer om Prästgårdsnäset så kan de läsa om det på Visit Åland.

We follow the path of about 2 km around the area and peek in among the hazel groves to find something photographic.

In the spring, the ground is covered with a sea of flowers. Apparently, around 200 species have been found that have benefited from the calcareous, grazed soil. But today it really feels like everything is starting to go to rest before winter and it becomes a bit melancholy to walk between thick trunks and thinner bushes that have not yet changed to autumn colours, but are dressed in their now worn summer suit.

After a few hours wandering in the area, we think we have seen and photographed what we want and we are ready to go up to Dånö. So the continuation of the journey will come in the next blog post!

If you want to know more about Prästgårdsnäset, you can read about it on Visit Åland.