Our ”home holiday photo trip” on Åland continues!

Efter fotokvällen på den västra sidan av Simskäla (som ni kan hitta bilder ifrån på min Facebooksida) drog vi oss tillbaka för en god natts sömn. Sedan var det upp i ottan innan ljuset hade kommit tillbaka, för att fånga morgonsolen än en gång. Simskäla är inte så stort, så vi behövde inte åka så långt för att ta oss till en del av ön som bjuder på möjlighet till soluppgång över havet.

After the photo night on the west side of Simskäla (which you can find pictures from on my Facebook page) we retired for a good night’s sleep. Then it was up early in the morning before the light had returned, to catch the morning sun once more. Simskäla is not that big, so we did not have to go that far to get to a part of the island that offers the opportunity for sunrise over the sea.

Vi tog oss till Ängesholmen, som är en udde ut i vattnet på den södra delen av västra Simskäla.

Hade jag tur och mina beräkningar stämde så skulle solen gå upp mellan öarna vid horisonten. Men egentligen var det ointressant, för jag ville fånga morgonen och denna gång närmare vattnet och inte långt bort på ett berg.

We went to Ängesholmen, which is a headland out into the water on the southern part of western Simskäla.

If I was lucky and my calculations were correct, the sun would rise between the islands on the horizon. But somehow it was uninteresting, because I wanted to catch the morning and this time closer to the water and not far away on a hill.

Genom att vi hade varit stoiska och tvingat oss upp i mörkret kunde jag nu åter ta bilder på mina kära klippor och stenar i suddigt vatten! Långa exponeringar med mycket rörelse.

Because we had been stoic and forced ourselves up into the dark, I could now again take pictures of my dear rocks and stones in blurred water! Long exposures with a lot of movement.

Jag far utefter strandkanten med mitt stora, otympliga men stabila stativ. Snubblar omkring på de något hala stenarna och försöker få benen till stativet att hitta rätt mellan alla stenar, som är på fel ställe. Genom att jag inte kan ändra längden på benen så måste de passa antingen uppe på stenarna eller slinka ner mellan. Men det är tre ben som ska hitta rätt och allt som ofta är det något ben som inte får plats.

I get about along the shoreline with my big, awkward but stable tripod. Stumbles around on the slightly slippery stones and tries to get the legs of the stand to find the right place between all the stones, which are in the wrong place. Because I can not change the length of the legs, they must either fit on top of the stones or slip down in between. But there are three legs that must find the right place and all too often there is a leg that does not fit.

Här är det väldigt stor hjälp att kameran har en mätare som säger till när kameran är i vågrätt läge. Tyvärr är det för mörkt för att jag ska kunna använda displayen hela tiden. Jag växlar mellan att kika in i sökaren och glo på skärmen med den hoppande linjen, som ska bli grön när det är rakt!

Here it is very helpful that the camera has a meter that tells you when the camera is in a horizontal position. Unfortunately, it is too dark for me to be able to use the display all the time. I alternate between looking into the viewfinder and staring at the screen with the jumping line, which should turn green when it’s straight!

Tillslut är det för ljust för att kunna ta några långa exponeringar. Jag tar några bilder utan stativ, men det blir inget som blir riktigt bra men plötsligt får jag syn på solen borta över horisonten.

Den skyler sig bakom ett dis som ligger som en slöja ovanför öarna. Diset bländar av ljuset, så jag kan fota direkt mot den uppgående solen. Mycket riktigt hittar den upp mellan öarna där bort, som jag hade tänkt mig det.

Finally, it is too bright to be able to take any long exposures. I take some pictures without a tripod, but nothing turns out really good, but suddenly I see the sun away over the horizon.

It hides behind a haze that lies like a veil above the islands. The haze dazzles with the light, so I can take pictures directly against the rising sun. Very true, it finds its way between the islands over there, as I had imagined it.

Efter denna något blåsiga morgon tar vi oss bort till färjan och äter frukost i lä. Vi vill se något ställe till innan vår hemesterfotoresa är över. Tittar på kartor och googlar på Vårdö och hittar en vandringsled på Mickelsö. Dit drar vi!

Första delen av resan kan du hitta här – Work with what you have!
Mer om Vårdö kommun.

After this slightly windy morning we go to the ferry and have breakfast in the shelter of the wind. We want to see more places before our home holiday photo trip is over. Looks at maps and googles on Vårdö and finds a hiking trail on Mickelsö. There we go!

The first part of the trip can you find here – Work with what you have!
About Vårdö municipality.