Frågorna / The questions

Den här bilden väcker en hel del frågor i mig trots att jag vet allt om den för det är ju jag som tagit den.

Trots att jag minns väldigt klart omständigheterna innan och efter så får den mig att fundera och det är väl det som får mig att gilla bilden, trots att den är oskarp? Tyvärr oskarp på ett något störande sätt och inte ett konstnärligt sätt som hade framhävt något av bildens budskap.

Men åter till bilden. Om det nu inte hade varit min son på väg upp i Gondolen i Branäs? Vem hade då grabben på bilden varit då? Varför är han där och var är han egentligen? Vad har hänt innan? Var är han på väg och varför ser han så tagen ut eller är det bara en slump, framkommen av kamerans avstyckade fragment av verkligheten, som fångats?

Han ser trött ut efter något som har påverkat honom som han nu måste ta och fundera över eller som får hans tankar att fångas upp, kanske mot hans vilja, för han vill egentligen tänka något annat. Något kul som ligger framför honom, men så dök detta andra upp och tog tag i honom och tvingade honom att stanna upp?

Genom att jag vet hur det var så tror jag att det är en hel del tankar som surrar där inne, för det är första dagarna på vårt stora skidäventyr, där vi mer eller mindre har flyttat hemifrån för att åka skidor i 5 månader och skidor som han faktiskt aldrig har åkt i en backe större en Järmundö på Åland och det bara en enda gång!

När var du ute på ett stort äventyr sist?

This picture raises a lot of questions in me even though I know everything about it because I took it.

Even though I remember the circumstances very clearly before and after, it makes me think and that is what makes me like the picture, even though it is blurry? Unfortunately, blurred in a somewhat disturbing way and not an artistic way that had highlighted any of the image’s message.

But back to the picture. If it had not been my son on his way up the Gondola in Branäs? Who would the boy in the picture have been then? Why is he there and where is he really? What has happened before? Where is he going and why does he look so affected or is it just a coincidence, emerged from the camera’s detached fragment of reality, that was captured?

He looks tired for something that has affected him that he now has to think about or that makes his thoughts catch up, maybe against his will, because he really wants to think something else. Something fun lying in front of him, but then this other one showed up and grabbed him and forced him to stop for a while?

Because I know what it was like, I think there are a lot of thoughts buzzing in there, because it is the first days of our big skiing adventure, where we have more or less moved away from home to ski for 5 months and ski that he actually never ridden on a hill bigger than Järmundö on Åland and then only once!

When was the last time you went on a big adventure?